Som rubriken säger. Självkänsla är inte grunden till allt man gör eller säger, som vissa tycks tro. Om jag säger att jag är ful behöver det fan inte bero på att min självkänsla är låg eller bristande. Jag kanske bara tycker det. Säger jag att jag behöver gå ner i vikt beror inte det alltid på min självkänsla utan jag kanske behöver det.

Så ser jag på det. Jag kanske inte tycker att jag är ful utan jag kanske tycker att det faktiskt är ett faktum. Jag kanske faktistk behöver gå ner i vikt, och samtidigt vill göra det.

Folk säger ofta till mig att jag skulle passa i vissa färger och inte bara gå klädd i svart, vitt och blått, jag ger då svaret att jag inte passa i färger, och verkligen inte trivs i det. Ibland har jag fått en kommentar tillbaka som halft om halft på skoj påpekar att jag borde "öva på självkänslan lite". Till det vill jag bara säga att jag vet vad jag själv tycker att jag passar i och jag tänker inte bära kläder som andra säger att jag skulle passa i när jag själv inte trivs i det.

Självkänsla kan man, väldigt flyktigt säga betyder att man känner sig själv och det gör jag till tusen. Jag vet precis hur jag fungerar och jag vet precis vad jag kan, inte kan, vill och inte vill. Man kan visst tycka att man är ful men ha en stark och stabil självkänsla och samtidigt tycka bra om sig själv.

Punkt slut.